Cruising - 1980

Det finns filmer som man kan sitta igenom och ha glömt så fort man tar dem ur spelaren igen och det finns filmer som sänker en totalt. William Friedkins Cruising är en sådan film som får en att sitta med andan i halsen, ögon uppspärrade och en hård knut i magen hela vägen. Först när den tagit slut vågar man andas igen. Att skriva om denna är inte lätt då man inte vet hur man ska skriva för att göra den rättvisa. Men jag försöker.

New York, hårdhomo-barerna finner sig plötsligt vara besökta av någon som raggar upp deras kunder och mördar dem. Polisen är chanslös och kommer ingenstans med fallen. Under tiden så ökar antalet offer och till sist bestämmer sig en kapten inom polisen, Edelson, att skicka in en polis undercover för att locka fram mördaren. Den unge polisen, Steve Burns som lockas med att få en detektivplats så fort det är klar, ger sig in i det med liv och lust. Sakta men säkert tar han sig djupare och djupare in i gayvärldens hårdare barer och samtidigt finner ut en och en annan sak om sig själv under tiden. Kanske han inte är så straight som han tror han är? Och vem av alla misstänkta är egentligen mördaren?

Som Burns ser vi Al Pacino i vad jag anser är hans livs roll och detta kan inte varit den lättaste rollen han har gjort, den saken är säker. Paul Sorvino spelar Edelson och i de andra rollerna ser vi bland annat Joe Spinel, Karen Allen i en av de få kvinnliga rollerna i filmen, Powers Boothe, Ed O´Neill, James Remar och en jäkla massa kända ansikten som ni säkert känner igen när ni ser dem. Filmen som är inspelad på autentiska barer har också en stor del av dess besökare med i alla dess olika varianter och de sparar inte på något. Så är man homofob eller har problem med att se män i närkamp med andra män i sexuella situationer så är detta definitivt ingen film för er.

Tyvärr finns inte den version av filmen som regissören Friedkin gjorde ursprungligen tillgänglig på DVD då den version som kom ut fattas fortfarande nära 40 minuter. Men den version som finns ute är fullt sevärd. Friedkin själv hävdar att det inte gör något i vissa diskussioner medan han i andra säger att de fattade minuterna ökar på mysteriet med filmen med fler turer och svängar. Tydligen ska de scenerna innehålla fler scener med homosexuellt umgänge från klubbarna som ska visa Pacino som åskådare samt antyda att han kommer att delta i dem och de ska vara rätt grafiska med visst. Men de scenerna är visst förstörda nu verkar det som och det går alldeles utmärkt att köpa den version som finns ute på region 1 för den i sig är ett mästerverk och Friedkins bästa film.

Detta är en magstark film som inte är för alla och för de som ser den har en grym upplevelse framför sig. Fenomenal stämning där det svänger hela tiden i handlingen och man inte vet vad som ska hända i nästa scen. Friedkin visar här vilken mästare han är på att få till stämningar och verkligen skaka om tittaren. Det spelar ingen roll hur många gånger jag ser denna för jag blir lika omskakad varje gång och det är verkligen ett bra betyg för mig. Jag älskar filmen för den är lika provocerande vid var tittning och jag kan tänka mig de som hyrde den på video och inte visste vad de fick då de stoppade i den i spelaren fick sig en upplevelse, speciellt om deras bild av Pacino endast varit Gudfadern tidigare. Prata om en smärre chock på lördagskvällen.

Rekommenderas det varmaste!