Gran Torino - 2008

Clintan i sin sista film spelar en gammal bitter polack som inte bara är Korea-veteran han är en rasist med. Sakta ser han hur vietnameser flyttar in fler och fler i grannskapet och att han snart är ensam kvar av det gamla gardet i grannskapet. Hans käraste ägodel är hans gamla Gran Torino som står i garaget. Men efter hans fru har dött och begravningen varit upptäcker han att någon bryter sig i garaget och försöker sno hans bil. Då vaknar den gamle soldaten i honom till liv igen. Att det är en av vietnameserna som är den skyldige gör det inte bättre i heller.

Clintan har både producerat, regisserat som spelar huvudrollen här samt att han för första gången sedan Nu Fightas Vi Igen! sjunger med. En sak med denna filmen som man blir förvånad över är att den bilden man får av denna filmen via posters och trailers inte stämmer det minsta och det är så jäkla skönt att upptäcka. Clintan har verkligen gjort ett enastående jobb här.

Jag vill inte gå in för mycket i denna utan detta är en film man ska upptäcka på egen hand vad den egentligen handlar om och hur pass otroligt bra den är. Den omfattar inte bara förändringar i grannskap utan den även visar hur det kan vara att plötsligt finna sig ensam och upptäcka att ens barn inte gillar en och bara vill ha in en på ett hem. Speciellt när han fyller år mynnar detta ut i en väldigt rolig scen.

Jag satt med ett leende på läpparna hela filmen igenom och trodde jag visste precis vad som skulle ske och jag hade så otroligt fel hela tiden och vad skönt det kändes att ha fel! Clintan överraskar verkligen i vad han har sagt ska bli hans sista film men om det både gäller som regissör eller bara skådis vet jag inte men om nu så är fallet för båda så är det ett otroligt farväl och förmodligen hans bästa film. Jag kan inte rekommendera den nog.

Fantastisk film!